alicenixon

Alldeles strax ska jag dra till skolan. Ska bara dricka typ sju koppar kaffe till :P Jag satt uppe halva natten med Tara & Amanda och snackade gamla kärlekar och allt annat mellan himmel och jord, hehe.  Cheeeeeesy haha.. men mysigt. Dock så har jag dygnat eftersom jag kom hem så sent från Amanda att det inte ens var någon idé att gå och lägga sig. Jävligt trött nu... wuääääää.



Såhääääääääär ser ja ut i fejjan idag. Dvs, likadan som alltid.
Soft om man kunde byta ansikte varje dag precis som man byter kläder.

(palla att jag har på mig halsbandet som jag fick av Max, "min första pojkvän". HAHA!)

God morgon!
Idag ska jag gå till skolan, efter att ha varit hemma i en månad. Jag kan inte fortsätta såhär. Jag måste bestämma mig vad jag vill göra med mitt liv för så här kan det inte fortsätta. Ska jag inte gå i skolan så kan jag inte sitta hemma och deppa för att mitt liv är total misär, när det är jag som gjort mitt liv till misär. Jag måste välja om jag ska jobba eller gå klart skolan för något annat alternativ finns inte. Nu ska jag ta tag i mitt liv! Och jag ska gå klart skolan, jag ska ta studenten om det så bara är med halvdana betyg. Jag SKA ta studenten.. jag ska klara det. För så jävla svårt ska det väl inte vara? Alla går ju gymnasiet!!! Varför ska det vara så svårt för mig?? Jag är väl ändå inte helt inkompetent eller retarded så att jag inte kan plugga? Jag vet att jag kan.. måste bara vilja.

Nu ska jag ta tag i mitt liv. Jag ska söka jobb & gå till skolan men jag ska även kunna ha ett liv vid sidan utan att skolan tar över hela mitt liv. För det är så jag är och så jag gör i vanliga fall. Jag går antingen skolan och pluggar till tusen och får bra betyg eller så skiter jag i det totalt och lever det torra liv jag har.. ligger hemma och kollar film hela nätterna och super till det på helgerna. Men så ska det inte bli den här gången. Jag ska söka hjälp på något håll om det är vad som krävs för att jag ska finna viljan till att klara det här. Och jag ska ta tag i de saker som påverkat mig så negativt den sista tiden. Jag ska söka jobb så att den där jävla kronofogd-skulden försvinner. Jag ska tjäna pengar så att jag även kan göra roliga saker som att resa till exempel. För nu är jag trött på att deppa. Är så jävla trött på att tycka synd om mig själv, fast jag faktiskt kan förändra det!

Äntligen börjar mitt hår bli "långt". Eller långt om man jämför med när ja klippte mig i våras, då håret bara gick till örsnibbarna typ. Men jag väntar med att ha utsläppt tills det går ner till brösten, palla se ut som en man liksom...